Jag har länge känt mig kluven, som om att jag inte är en fullt integrerad person. Det känns som om det finns två olika personer inom mig som ständigt slåss om rollen som värd.
Generellt har jag en värd-personlighet, och en annan personlighet som tar hand om min värsta ångest. När jag mår som sämst kan jag inte ta hand om mig själv, så då tar en starkare person över.
Det känns som om mina personligheter är spegelbilder av varandra. De är så fruktansvärt olika, så olika är det är intressant att de båda kan rymmas i samma person.
Innan jag började med min antipsykotiska medicin brukade de två personerna nästan alltid bråka med varandra, eftersom de har olika åsikter om det mesta. Nu var det länge sedan de hade en dialog och på något sätt verkar det befästa olikheterna mellan dem.
Idag pratade jag med Åsa om att jag känner mig kluven, och hon sa samma sak som hon alltid brukar säga; "ibland ligger du alltså så högt i känsla att du känner dig kluven?". Visst känner jag mig ofta kluven när jag har hög ångest, men det är inte bara då. Jag känner mig ofta kluven, jag är övertygad om att mina två identiteter inte är två olika sidor av samma person, men vad vet jag? Jag är ju ingen DBT-terapeut.
tisdag 15 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar