Jag fick ett sms från min bästa vän. Hon hatar inte mig, vilket känns så oerhört bra. Hon är verkligen en fantastisk vän, jag vet inte vad jag skulle göra utan henne. Hon finns där vad som än händer, och stöttar mig trots att jag är en jobbig bordis.
Ofta känns det som att hon är "för bra för att vara sann" och att jag kommer att förlora henne. Men jag antar att det är mina paranoida tankar som spökar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar