Mardrömsmötet

Imorgon är det dags för det fruktade mardrömsmötet.
Jag ska träffa en av rektorerna på min f.d. gymnasieskola för att få reda på vad min anmälan (jag anmälde min f.d. gymnasielärare eftersom han utnyttjade mig under min gymnasietid) har fått för effekter.

Det är det ultimata moment 22-mötet. Om rektorn säger att läraren kommer att förlora sitt jobb kommer jag att känna mig som en vidrig människa, men om läraren får forsätta jobba nästa termin (har har blivit avstängd under denna termin) som om inget har hänt kommer att känna att jag är värdelös eftersom jag inte hindrade honom från att utsätta andra för sådant han utsatte mig för. Vad som än händer så kommer jag alltså att känna mig hemsk.

Samtidigt som jag har ångest inför mötet vill jag få det överstökat så att jag slipper känna ångest inför vilka konsekvenser min anmälan kommer att få. När jag vet så vet jag med andra ord.