Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Följ min blogg!
Om mig
- Josefin
- Jag är en 21-årig psykologistudent som lider av borderline personlighetsstörning (BPD) och posttraumatiskt stresssyndrom (PTSD). Min BPD gör att steget från impuls till handling inte alltid är så långt. Det är problematiskt eftersom en hel del av mina impulser är destruktiva. Jag har självskadat sedan jag var 15 år och har trots tung medicinering mycket- och stark ångest. Jag går i dialektisk beteende terapi (DBT), i vilken individual-terapi kombineras med färdighetsträning i grupp. I denna blogg skriver jag om mitt liv och min diagnos. Jag är även i full färd med att skriva en självbiografi.
Jag förstår precis hur du känner....jag är i samma sits som du, jag misshandlar ofta min arm. Hur gör man för att sluta? Det undrar jag ofta. Jag läser din blogg och vi har väldgt lika tankar du och jag...antaligen för att vi har samma diagnos. Det är skönt att inte känna sig ensam...
SvaraRaderaRoligt att läsa att min blogg kan göra någon nytta :)
SvaraRaderaJag håller med dig om att det är skönt att känna att man inte är ensam, att det finns andra som upplever samma sorts smärta. Vi får kämpa tillsammans!
Även om jag skadar mig ganska ofta så har jag redan märkt resultat av DBT:n (när det var som värst så skadade jag mig flera gånger om dagen, nu självskadar jag "endast" var tredje dag (ungefär)). Tanken på att jag måste sluta självskada skrämmer mig, men jag hoppas att jag kan bli självskadefri med hjälp av DBT (det kommer att ta lång tid...).
Går du i terapi?
Ta hand om dig!
Kramar
Jag gick i DBT i 1 år...nu har jag ett uppehåll i 6 månader för att kunna "smälta" allt jag lärt mig och för att kunna komma ihåg alla färdigheter...det var så mycket man skulla komma ihåg på en och samma gång, och jag blev nästan sjukare av att gå i DBT, jag började självskada mig mer...låter kanske konstigt, men jag blev triggad av att hela tiden prata om mitt självskadebeteende, och av att skriva veckokort och skatta min ångest och se de andra patienterna i gruppterapin och så. Nu går jag i KBT...det är ju lite likt DBT, men inte alls så strikt. Men jag skall tillbaka till DBT om ca 5 månader. Men jag vet inte om det har lugnat sig med självskadandet nu, jag känner fortfarande hur impulserna drar i mig, och jag vill skada mig nästan varje dag...det är jättesvårt att låta bli. Och nu har jag ett riktigt PUCKO till läkare också som inte skriver ut benzo till mig, och då är det ÄNNU svårare att inte låta bli. Men det är som du säger, vi får kämpa tillsammans...
SvaraRaderaJa, det är jobbigt att ta till sig alla färdigheter man lär sig i DBT:n, för tillfället håller jag på att lära mig att "observera och beskriva" vilket jag tycker är väldigt, väldigt svårt.
SvaraRaderaJag vet hur svårt det är att låta bli att självskada, även jag har dagliga impulser. Jag försöker göra stå-ut-färdigheter, men det brukar inte hjälpa särskilt mycket.
Förstår att det måste vara jobbigt att din läkare inte skriver ut benzo, det måste vara hemskt att inte kunna medicinera när du har svår ångest!
Kramar
Jag har oxå testat ALLA stå-ut-färdigheter...allt från att ta en kall dusch, till att promenera ute i regnet och stoppa is i BH:n...men ingenting sån funkar på mig, vill jag skada mig så finns det ingen färdighet i världen som stoppar mig..tyvärr. Men, vi får som sagt kämpa tillsammans. En dag kanske vi står där stolta och friska.. Men du är ändå starkare än mig, för du orkar ju plugga...jag är sjukskriven sen 1,5 år tillbaka, och jag går i studiecirklar på dagarna men jag är för okoncentrerad och ångestfylld för att kunna plugga eller jobba. Men du, du är stark Josefin!
SvaraRaderaJa, stå-ut-färdigheter hjälper inte när man verkligen vill skada. Jag har också provat en hel del olika färdigheter och inte hittat någon som hindrar mig från att skada.
SvaraRaderaFör mig känns det obehagligt när armen är "ren", så fort såren börjar läka känner jag att jag måste skaffa nya...
Tack för komplimangen! :)
Jag tycker inte att jag är stark! Jag lyckas plugga eftersom jag är väldigt intresserad av psykologi, men Ibland är jag väldigt ångestfylld på föreläsningar och dylikt. Det har hänt att jag har suttit och skakat av ångest (vilket mina kursare inte har uppskattat!).
Bara för att du är sjukskriven betyder det inte att du är svag! Bara det faktum att du lever vidare och kämpar mot din sjukdom är ett tecken på otrolig styrka.
Ta hand om dig!
Kramar
Idag har jag gjort nånting väldigt dumt. Börjat skada mig på andra ställen än armarna, bara för att jag skall kunna dölja det på ett enklare sätt. Usch va dum man är egentligen. Att man skall behöva leva med denna eviga ångesten.. När fick du din borderlinediagnos? Har du någon partner? Du behöver inte svara om du tycker det är jobbigt. Jag tycker bara det är skönt att prata lite med någon utomstående.
SvaraRaderaSkickar en kram..
Jag förstår, jag har också skadat mig på andra ställen än armarna, ibland kan det kännas skönt att skada sig så att ingen annan kan se...
SvaraRaderaJag tycker inte att du är dum, det är väldigt svårt att låta bli att skada sig. Det kanske låter trivialt; men du förtjänar bättre. Jag tycker att du verkar vara en fin människa!
Det är svårt att kämpa och vara stark när ångesten är som värst!
Jag tycker inte att det är jobbigt att svara, jag är bara glad om jag kan vara till hjälp!
Jag fick min diagnos i december förra året, men jag har haft problem så länge jag kan minnas. När fick du din diagnos?
Jag har ingen partner, de förhållanden jag har haft har varit destruktiva och det har slutat med att jag har tröttnat och gjort slut..
Har du någon partner?
Skickar en kram tillbaka!
Jag tycker du är stark också, det är jättesvårt att leva med en borderlinediagnos..har du någon annan diagnos på dig också? Jag har GAD och dem har även pratat om bipolär..och jag har haft problem sen jag var 14 (jag är 25 idag). Jag fick min borderlinediagnos i feb förra året. Jag kan inte säga att den kom som en chock, jag visste det mer eller mindre innan. Jag har läst så mycket böcker om psykiatri och psykologi innan så jag hade redan praktiskt taget räknat ut att jag hade nån typ av diagnos innan den blev satt. Nu efter sommaren skall jag även genomgå en neuropsykiatrisk utredning och se ifall jag har ADHD eller ADD. Jag tror mer det lutar åt ADD isåfall...det tror även min nuvarande psykolog. Dessa diagnosergår ju gärna in i varandra.
SvaraRaderaJa, jag har en partner sen 2,5 år tillbaka och vi bor tillsammans...det är väldigt frustrerande för hon förstår mig inte och hon är helt frisk och fri från all ångest. (Jag lever mer en tjej.) Just nu försöker jag skona henne och inte berätta så exakt hur jag mår, för hon blir så ledsen när jag berättar om mina suicidtankar och mina självskador och mina depressioner, och all som snurrar i mitt huvud...det är jättesvårt. Jag vill ju inte göra henne illa, eller bli en börda för henne. Och dessutom nu så måste jag ju dölja min kropp för henne.
Vad har du för mediciner om jag får fråga? Jag har läst att du äter stesolid, men har du antidepp och stämningsstabiliserande också? Oj, va långt detta blev nu kände jag...sorry :)
kramis
Innan jag fick min borderline-diagnos hade jag en blandad ångest och depressions-diagnos. Men jag vet inte riktigt om min läkare tog bort denna diagnos efter utredningen.
SvaraRaderaPrecis som du hade jag läst en hel del psykologi, så jag var ganska säker på att jag hade borderline.
Jag vet hur frustrerande det kan vara att vänta på utredningar...
Jag förstår att det måste vara jobbigt att dölja ditt mående för din flickvän! Ibland är det svårt för friska människor att förstå hur det är att må så dåligt att man vill skada sig själv.
Hon kanske är rädd eftersom hon inte vet vad hon ska göra när du mår dåligt?
Jag är fast i samma dilemma med min bästa vän, jag är rädd att hon ska lämna mig om jag öppnar upp mig för mycket. Hon har också borderline, så hon är väldigt förstående, men trots det är jag rädd för att jag ska lyckas skrämma bort henne.
Jag tar två olika sorters antidepp (Citalopram och Mirtazapin), antipsykotiska (Seroquel, vilka även är stämningsstabiliserande), lugnande (atarax och stesolid) samt sömntabletter (Zolpidem).
Jag har haft problem med hörsel- och synhallucinationer, så min medicin har gjort att jag kan leva ett ganska normalt liv.
Vad tar du för medicin?
Det gör inget att det blev långt :)
Kram på dig
Ja, min flickvän går ju omkring och undrar vad hon skall/kan göra för att jag skall må bättre men det enda hon kan göra är att finnas för mig. Stötta mig när jag behöver det och lämna mig lite ifred när jag behöver det. Men det måste vara otroligt frustrerande att leva med någon som har borderline, jag vet at jag aldrig hade pallat det om det hade varit tvärtom...låter hemskt att säga men jag hade aldrig orkat kämpa med allt man får utstå.
SvaraRaderaJag står just nu på fluoxetin (antidepp), topimax (stämingsstabiliserande), lergigan (lugnande) iktorivil (lugnande, benzo) och imovane och nozinan till natten för att sova på. Nästa vecka skall jag sätta in seroquel också som du har. Jag har krävt mer benzo nu av min läkare än bara iktorivil som jag bara får på morgonen, en pytteliten dos...jag klarar mig inte på det, jag måste ha mer. Men han vägrar skriva ut mer och det gör mig enormt frustrerad!!
Hoppas du har en lugn dag...
Förstår hur du menar, det måste vara svårt att ha en partner som har borderline. Men som sagt så har min bästa vän borderline vilket gör att hon verkligen förstår hur jag känner. Men jag oroar mig ständigt för att hon ska ta livet av sig (hon har gjort ett självmordsförsök).
SvaraRaderaSeroquel har fungerat jättebra för mig! Jag har blivit mycket lugnare sedan jag började men den, jag hoppas att det fungerar för dig också!
Jag hoppas att du får benzo utskrivet så att din ångest blir lättare att hantera!
Hoppas att du också har en lugn dag!
Kram
Jag har också en bästa vän som lider av borderline och jag känner också en ständig oro för henne. Hon är gift och har en jättebra man som stöttar henne, men hon berättar inte allt för henne, utan hon berättar mer för mig om hur hon verkligen mår och jag har lovat att inte berätta för honom, men ibland hade jag önskat att jag kunde säga till honom hur läget med henne verkligen ligger till. Hon skadar sig nästan varje dag och döljer det extremt bra. Usch, va livet är orättvist egentligen.
SvaraRaderaSå du tycker seroquel fungerar bra? Vilken dos har du?
stor kram till dig
Jag vet hur hemskt det är att stå utanför och inte kunna göra något för att underlätta för någon man älskar. Det är en hemsk känsla, och jag håller med dig om att livet kan vara väldigt orättvist!
SvaraRaderaSom mest har jag tagit 500mg Seroquel om dagen, men nu tar jag bara 350mg. När jag har perioder då jag är väldigt stressad brukar jag få en hel del hallucinationer, så då höjer jag min Seroquel-dos. Seroquel är den enda medicin som verkligen har gjort skillnad och lindrat min ångest (förutom stesolid).
Vilken dos ska du ha?
Stor kram tillbaka!
Det är verkligen hemskt att inte kunna hjälpa sin vän som mår så dåligt, jag känner mig så otroligt hjälplös och det är en hemsk känsla. Jag älskar henne av hela mitt hjära och vill verkligen att hon skall må bra, men det känns inte som att jag kan göra nånting för henne.
SvaraRaderaMin läk vill att jag skall ta seroquel som en tilläggsmedicin att sova på, så jag skall börja på 25mg, sen får vi se om vi höjer den, men jag är så himla rädd för att gå upp i vikt. Alla mina andra mediciner har viktnedgång som biverkning, men seroquel har ju viktuppgång som biverkning och det är jag jätterädd för. Har du märkt något av det?
Stor kvällskram, hoppas din dag varit ok.
Jag har liknande känslor för min vän, jag älskar henne och vill att hon ska må bra, men jag känner mig så oerhört maktlös..
SvaraRaderaJag har inte gått upp i vikt sedan jag började med Seroquel, jag har snarare gått ner i vikt trots att jag har två mediciner som har viktuppgång som en vanlig biverkning.
Vissa tycker att Seroquel ger ökad aptit, men det har jag som sagt inte märkt något av...
Stor kram tillbaka!
Hej igen!
SvaraRaderaSå du har inte fått någon viktuppgång alls av seroquel? Gud va skönt det var att höra det..jag har läst om så många som har gått upp massor i vikt, och det är jag så himla rädd för. Om jag äter för mycket så får jag ju skylla mig själv, men jag vill inte gå upp i vätska. Då kan man ju inte gå ned sen igen.
Jag kommer nog få mina seroquel nu på tors av min sköterska, jag hämtar alltid mediciner då..jag får dem i apodos. Imorn skall jag äntligen få prata med min läkare också, jag ringde min öppenvård idag och KRÄVDE att jag skulle få prata med honom imorn, då skall jag be honom att skriva ut lugnande...han kommer säkert vägra, men då får han remittera mig till en annan öppenvård..för då vill jag inte ha honom som min psykiater längre. Jag känner att jag skadar mig bara mer och mer nu..och det funkar ju inte.
Hur har din dag varit?
stor kram
Förresten, om du skriver din email-adress så kan du få tillgång till min blogg om du vill läsa. Jag har gjort den hemlig för jag har haft en kille efter mig nu ett bra tag och min sambo mådde så dåligt över att han kunde läsa om mitt liv i min blogg så jag gjorde den hemlig för alla, men om du vill så kan jag göra så att du får läsa den...men bara om du vill.
SvaraRaderakram
Jag läser gärna din blogg! Min mail är: josefin.1988@gmail.com
SvaraRaderaVad starkt av dig att ta kontakt med din läkare, jag hoppas att han förstår hur du känner och skriver ut lugnande! Tråkigt att läsa att du skadar dig mer och mer, jag hoppas verkligen att Seroquelen kommer att hjälpa dig!
Tyvärr kan läkare bete sig som idioter ibland...
Min dag har inte varit särskilt bra, det har gått lite upp och ner. Nu sitter jag här och vill självskada trots att jag vet att jag inte får (eftersom jag ska på FT kl.9 imorgon). Allt känns så meningslöst ibland...
Hur har du mått idag?
Kram tillbaka!
Jag har bjudit in dig till min blogg nu.
SvaraRaderaMin dag har varit sådär, har varit på invigning på min pappas äldreboende..han har alzhemimers så han bor på ett hem. Och nu när jag har kommit hem så har jag naturligtvis skadat mig. Dumma mig. Jag får verkligen hoppas att min läkare ger med sig imorn och ger mig nån benzo...för jag vill inte vara utan tabletter längre nu.
Och nu lockar väl sängen lite antar jag, sömnen dämpar ju alltid ångesten lite. Hoppas du får sova sött sen.
kram och natti
Jag såg att du skickade en inbjudan, men jag kan fortfarande inte komma in på bloggen :(
SvaraRaderaTråkigt att du har skadat dig! Men jag vet hur svårt det är att hålla sig ifrån skadandet...
Hur gick det hos läkaren?
Kram
Va konstigt att du inte kan komma in..för jag skickade en inbjudan. hm.
SvaraRaderaJag pratade med min läkare idag, och samtalet slutade med att vi båda skrek på varandra i telefonen. Han skrek att jag var en missbrukare och jag skrek att han får läsa i mina journaler att jag aldrig nånsin har missbrukat benzo i hela mitt liv och att han är inkompetent läkare som inte vet vad han snackar om. Men det slutade med att han skrev ut stesolid till mig, men bara 2 mg...det är ju verkligen ingen styrka alls. Jag är van vid MYCKET starkare än så. suck. Så nu har jag varit sååååå arg hela dagen. Men imorn skall jag träffa en privatläkare och försöka få ut benzo av henne. Wish me luck...
Hur har din dag varit idag?
kram
Jag ska försöka se vad jag kan göra, det blir någon slags fel-medelande när jag försöker komma in på din blogg...
SvaraRaderaUsch vad idiotiskt sagt av din läkare! Men svaga stesolid är ju bättre än inga alls?
Jag hoppas verklgen att privatläkaren är lite mer förstående! Ibland känns det som om psykfolket inte förstår hur det är att ha svår ångest..
Min dag har inte alls varit bra. Jag skar i princip sönder underarmen och gick till psykakuten. Jag träffade en jättetrevlig läkare som pratad länge med mig om mina problem. Vi bestämde även att jag ska öka min Seroquel-dos igen.
För övrigt så jobbar hon med patienter som tar 1000mg Seroquel om dagen, och hon sa att viktuppgång var ovanligt bland dessa! Så du behöver antagligen inte vara orolig!
Lycka till imorgon! Jag håller tummarna för dig!
Kram tillbaka.
Aj då, du har haft en jobbig dag då förstår jag. Skickar massa kramar till dig...jag vet verkligen hur det är när ångesten tar över och man inte kan låta bli att skada sig.
SvaraRaderaJag var hos privatläkaren idag, och jag lyckades få ut 50st sobril, men bara 5mg, men ändå. Jag är rätt nöjd ändå. Bättre än inget iaf.
Tack för kommentaren om seroquelen, jag har nog inget att oroa mig för då..jag skall börja med den nu i helgen.
Jag hoppas du mår lite lite bättre nu när du pratat med den läkaren, han verkar vara bra. Tänk om fler kunde vara så bra...
skickar en kram till
Ja, gårdagen var väldigt jobbig, men idag har det varit lite bättre, det känns som om jag sakta börjar komma ur min självdestruktiva cirkel.
SvaraRaderaVad bra att du fick Sobril, även om de bara var på 5 mg, jag hoppas verkligen att de kan lindra din ångest!
Ja, läkaren var jättebra, jag det värmer att veta att det finns sådana människor där ute...
Du får skriva och tala om hur det går med Seroquelen, jag hoppas att den kan hjälpa dig!
Skickar en kram tillbaka!
Har nu idag precis börjat med min seroquel, är lite nojjig..vet inte hur den kommer få mig att må men det tåls att se. Ångesten har legat ganska lågt idag, hur har det varit för dig?
SvaraRaderakraaaaaam
Nu kan du läsa min blogg, jag har öppnat den för alla. Gjorde det för att du skulle kunna läsa den.
SvaraRaderaen kram till skickar jag till dig.
http://intheshadowofmyself.blogspot.com/
Ja, nu kan jag läsa din blogg :)
SvaraRaderaSkönt att din ångest har legat lågt. För mig var gårdagen helt okej. Jag hade jättestarka självskadeimpulser och lyckades stå emot, så jag idag känner jag mig nöjd med mig själv (trots att impulserna finns kvar). Jag får se hur länge jag orkar hålla ut innan blodet rinner igen..
Ska du öka din Seroquel-dos efter ett tag, eller ska du stanna på 50 mg?
Skickar en kram tillbaka!
Hej igen!
SvaraRaderaKul att du kan/vill läsa min blogg nu..inte för att det står speciellt roliga saker att läsa, men ändå. Nu kan du läsa och ta del av lite av mina tankar också.
Jag skall nog stå kvar på min minilåga dos av seroquel, (25mg). Åtminstone tills jag träffar min puckoläkare igen och det skall jag inte göra förrän 17 juni nästa gång. Men förhoppningsvis har jag hunnit byta öppenvård innan dess. Jag klarar verkligen inte av min läkare..vi kan verkligen inte kommunicera. Han är ett PUCKO som inte förstår mig alls.
Skönt att du lyckades stå emot impulserna, man känner alltid att man vunnit en kamp då..det är verkligen en skön känsla. Jag kände samma sak nu, jag stod i duschen och var väldigt nära på att ta fram rakbladen, men jag stod emot och tvålade bara in mig och gick sen ut. Och nu sitter jag här.
Hoppas din dag idag har varit bra.
Tänker på dig!
Jag tycker att din blogg är intressant och du skriver bra!
SvaraRaderaHoppas att du får en bättre läkare när du byter öppenvård! Det är svårt att gå till en läkare man tycker riktigt illa om..
Ja, det känns verkligen som en seger när man vinner över impulserna. Det är jättestarkt av dig att du inte skar dig!
Min dag har varit okej, ganska händelselös.
Hur har din dag varit?
Kramar
Min dag igår var helt ok, och min dag idag har också varit helt ok. Stått emot impulserna idag också, trots att dem varit ganska starka. Utan mediciner dessutom...en skön känsla. Hur har det gått för dig idag? Har du fått någon sol på dig?
SvaraRaderaJag har tyvärr fått stänga min blogg igen, han puckot som jag har haft efter mig nu ett tag började genast läsa och skriva kommentarer i den så jag fick tyvärr stänga ned den igen :(
största kramen
Ja, jag såg att du har stängt din blogg, tråkigt att puckot inte kunde lämna dig i fred! :(
SvaraRaderaKanske kan du prova att bjuda in mig en gång till, så får vi hoppas att det fungerar denna gång!
Stark att du stått emot impulserna! Dessvärre lyckades jag inte stå emot mina impulser igår..
Ja, idag har det varit soligt och varmt! :)
Har det varit bra väder hos dig?
Största kramen tillbaka!
Ännu en dag har gått. Idag är mina impulser ganska så starka, så jag kommer nog inte kunna hålla mig hela dagen känner jag, klockan är bara 15:15 så det är många timmar kvar på detta dygn. Hur är din dag tro?
SvaraRaderaJag kan försöka skicka en inbjudan till min blogg igen, och kolla om det funkar.
Jag hoppas du har en bra dag och att solen skiner på dig.
<3
Tråkigt att impulserna är starka!
SvaraRaderaJa, ibland känns det som om det är lite för många timmar på ett dygn... :/
Min dag är ganska okej, men "suget" efter att skära finns här hela tiden..
Kram <3
Ännu har jag inte fallit för impulserna, men dem finns där hela tiden...jag sitter mest och kollar på tv och koncentrerar mig på olika tv-program. Min tjej är i affären och köper glass till mig nu, det brukar få mig på andra tankar en stund också...men jag fasar för duschen sen, det är den jobbigaste stunden på dagen...då man måste se sen vidriga kropp och tvåla in sig...då är det alltför ofta som rakbladen kommer fram. Fy va hemsk man är egentligen.
SvaraRaderaTur att man inte är ensam...
Jag tycker inte att du är hemsk! Ibland är det svårt att fokusera på annat när man har ångest, så fort man slappnar av finns den där och bankar en i huvudet..
SvaraRaderaForstätt kämpa, jag kämpar med dig!
Kramar
Tur att du finns och kämpar med mig, det känns verkligen jätteskönt att läsa att man inte är ensam. Ibland känner jag mig verkligen ensammast på hela planeten med alla mina sjuka tankar.
SvaraRaderaHur har din dag varit idag? Gjort nåt mysigt?
kraaaaaaaam
Jag förstår vad du menar, ibland känner man sig ensam och anorlunda, då känns det bra att veta att man inte är ensam i världen...
SvaraRaderaGårdagen var ganska bra, jag jobbade med min uppsats om BPD och kiminalitet och pratade i telefon med min bästa vän :D
Hade du en bra dag?
Kramar tillbaka!
Min dag igår var jättebra, jag träffade Anna - min bästa vän i hela världen..vi tog några öl och bara myste hela dan. Det är så underbart att vara med någon som förstår alla ens sjuka tankar. Idag har jag varit hos min syster och hälsat på hennes lille kissekatt, ångesten har hållit sig på relativt avstånd. Nu skall jag och min sambo snart bege oss till en inflyttningsfest, jag sitter just nu här och tar min första drink...egentligen skall jag inte dricka alkohol, det ger mig alltid megaångest, men jag känner mig ändå destruktiv just nu, så jag orkar inte bry mig. Hur är din dag vännen?
SvaraRaderakraaaaaaam
Usch, vilken natt jag har haft....var ju på inflyttningsfest igår, drack ett par drinkar, tog några benzo, hamnade i en konflikt med min sambo..hon gick hem, jag åkte till psykakuten, full och jävlig. Gick in på deras toa, skar mig ordentligt i armen, personalen bröt sig in på toan och hittade mig där helt nedblodad. Fick åka rullstol upp till medicinakuten och sy...sen tillbaka till psyk, prata med en skötare och han tyckte att det var lika bra att skicka hem mig med en taxi, eftersom jag ändå har borderline och det vet ju alla människor att flickor med borderline inte hör hemma inom slutenvården. Så jag fick åka hem igen helt fullproppad med stygn på armen. Min sambo var ju inte direkt glad när jag kom hem. Så idag är jag full av ångest och vet inte riktigt hur jag skall återställa allt...
SvaraRaderaHoppas din dag är bättre än mig. Tänker på dig.
Usch vad hemskt! Jag vet av erfarenhet att alkohol och benzo är en dålig kombination, men det var hemskt att det blev så illa som det blev. Tycker du att det känns bra att vara hemma igen eller hade du velat bli inlagd?
SvaraRaderaMin helg har varit helt okej..
Många varma styrkekramar till dig!
Jag hade inte velat bli inlagd, men jag hade nog velat få nåt starkt ångestdämpande och inte bara bli hemskickad i en taxi sådär...man känner ju sig pestsmittad eller nåt, bara för att man lider av en jävla borderlinediagnos. Jag har hört läkaren på avd där jag legat säga till mig alltför många ggr att jag inte borde vara där, för jag har "fel" diagnos för att vara inom slutenvården, och det gör lika ont varje gång. Jag hatar när dem säger så. Har du varit inlagd många ggr?
SvaraRaderakraaaaaaam
Förresten, om du vill prata på msn så kan du adda mig, miss_tintin@hotmail.com
SvaraRaderakram igen
Jag addar dig på MSN nästa gång jag loggar in.
SvaraRaderaNej, jag har inte varit inlagd. Det har hänt att läkare på akuten har velat lägga in mig, men jag har alltid sagt nej.
Jag håller med dig om att det gör ont att skickas hem då man mår riktigt dåligt, det är fruktansvärt.
Kram tillbaka!
Kul att du addar mig, då kan vi snart prata på msn :)
SvaraRaderaSkönt att du aldrig varit inlagd, det är typ som att vara förvarad och bli istoppad en massa olika preparat som man inte vet vad det är. Jag har nog varit inlagd typ 6-7 ggr. INTE KUL.
Hur har din dag idag varit? Lyckats stå emot impulserna?
stor kram
Ja :)
SvaraRaderaJag har inte varit inne på MSN så ofta på sistonde (eftersom jag har haft två uppsatser att skriva), men så fort det lugnar ner sig i skolan kommer jag att vara online på MSN igen.
Usch, jag förstår att det måste vara jobbigt att vara inlagd! Hur länge brukar du vara inlagd?
Igår lyckades jag inte stå emot impulserna :/
Hur gick det för dig?
Stor kram tillbaka! <3
Klart att jag förstår att skolan går först. Du är verkligen stark som orkar plugga. Jag beundrar dig för det.
SvaraRaderaJag har varit inlags som längst 1 månad, annars har det varit ett par veckor då och då...fast med lite permissioner.
Jag har lyckats stå emot mina impulser sen i lördags då jag fick sy...men jag köpte ett nytt vasst föremål idag som jag såg i en affär som jag bara inte kunde stå emot..suck....att man aldrig kan ge sig alltså :(
Tack för komplimangen! :)
SvaraRaderaJa, precis när man tror att man är på rätt spår kommer impulserna. Jag hoppas att du lyckas stå emot.
Har du känt någon effekt av Seroquelen?
Kram
Nej, faktiskt ingen effekt alls av seroquelen...antagligen för att jag har så låg dos. Det som jag känt är att jag fått såna extrema myskrypningar i benen innan jag skall sova, det är superjobbigt. Så idag struntade jag faktiskt i att ta den. Skall se om det försvinner då. Jag hatar att känna så, det känns som att man vill krypa ut ur sitt egna skinn. Vilken dos står du på nu på seroquelen?
SvaraRaderakram kram
För tillfället tar jag 500mg.
SvaraRaderaTråkigt Seroquelen inte hjälper dig! Det kanske finns någon annan antipsykotisk medicin som hjälper dig utan att ge dig en massa biverkningar?
Kram tillbaka!
Ja, det kanske finns någon annan neuroleptika som kan hjälpa mig. Hittills har jag testat Abilify och Zeldox också, och nu Seroquel då. Men jag vet inte, jag kanske inte bara funkar på dem...eller så är det inte menat att jag skall ha nån sån. Men just nu koncentrerar jag mig bara på att försöka byta läkare, för jag avskyr verkligen min psykiater. Usch, det är så jobbigt att ha en läkarkontakt som man är så missnöjd med. Men jag är väldigt nöjd med min andra stämningsstabiliserande medicin, Topimax..den har verkligen hjälpt mig. Den är även mot migrän, och innan jag började med den hade jag flera migränanfall i månaden men nu har jag inte haft nåt på över 1 år :) så den är jag verkligen nöjd med!! Och den medicinen valde jag själv :)
SvaraRaderaHur har din dag varit idag?
stor fredagskram till dig
Vad bra att det finns något som fungerar för dig, det är en trevlig bonus att du slipper migrän! :)
SvaraRaderaIbland känns det som om de sätter in en massa mediciner utan att utvärdera om de fungerar eller inte...
Min bästa vän har bott hos mig sedan i onsdags. Hon åkte hem idag, så jag känner mig tom och ångestfylld. Jag hoppas att jag inte gör något dumt, men jag saknar henne så otroligt mycket! :(
Hur har din dag varit?
Stor söndagskram till dig! <3
Jag håller med dig, ibland känns det som att läkarna bara sätter in mediciner utan att dem utvärderar och speciellt när man står på flera olika, då vet man ju till slut inte vilken medicin som gör vad med kroppen och vad som är biverkning och vad som är ångest..
SvaraRaderaJobbigt att din kompis åkte hem, men som jag sagt till dig innan, du är INTE ensam. Jag spenderade också en såndär superbra dag igår tillsammans med min bästa vän..ingenting kunde komma emellan oss, ångesten existerade inte och vi bara njöt av varandra, men sen så åkte ju hon hem till sig och jag hem till mig och nu sitter man här igen med ångest. Men jag måste försöka fokusera på bra saker. Jag var hos en av mina läkare idag och fick ut 25st sobril 15mg, och han tog bort mina stygn från min arm...men fy vad den ser ut.
skickar en bamsekram till dig och massa styrka!!
Det är verkligen jobbigt med separationsångest, precis som du skriver är det underbart att umgås med någon man tycker om, men när det är dags att skiljas åt begravs man i ångest...
SvaraRaderaVad bra att du fick starkare Sobril, hoppas att det hjälper dig!
Tråkigt att din arm ser hemsk ut. Har du många ärr?
Ta hand om dig!
Många kramar tillbaka!
Separationsångest är förjävligt...man mår såååå bra när man är nära sin bästa vän och sen när man skiljs så kommer ångesten och slår en dubbelt så hårt i nacken...helt förjävligt att man skall leva med denna ångestproblematiken.
SvaraRaderaJa, jag har många ärr. Och en hel del brännmärken efter ciggaretter...du då? har du skurit dig på andra ställen än armarna?
megakram till dig, nu är jag i Oslo med min sambo...och ångesten växer i mitt bröst :(
Jag har en del ärr, jag brukar inte skära så djupt eftersom jag är väldigt smärtkänslig. Men jag har en del ärr på händer, armar och på höger ben. Jag har skurit mig på olika ställen, men tillmestadels på vänster arm.
SvaraRaderaJag brukade bränna mig med strykjärn, men det var ganska länge sedan, så ärren har försvunnit.
Roligt att ni är i Oslo, men tråkigt att du har ångest! :(
Är ni på semester?
Megakram tillbaka!
Jag har oxå ärr mestadels på vänster arm eftersom jag är högerhänt. Jag är inte så smärtkänslig, men jag har än så länge bara sytt en enda gång, men jag har nog behövt sy ett par gånger till men då har jag inte tagit mig till sjukhuset. Jag skär mig mest när jag är påverkad av alkohol eller benzo, för då känns det nästan ingenting. Jag har även börjat skära mig på benen.
SvaraRaderaJag är hemma från Oslo nu igen, men min sambo är kvar..hon skall jobba där över sommaren på helgerna och vissa vardagar så igår var jag där och hälsade på, jag skulle stannat ett par dagar till men min ångest var så hög så jag åkte hem idag.
Hur mår du idag? Känns det bra med din Seroqueldos nu??
kramis
Jag förstår att det kan bli riktigt djupt om man är bedövad. Än så länge har jag lyckats låta bli och skära mig när jag har varit bedövad av benzo och alkohol. Men jag är rädd att jag kommer att gå över gränsen en dag..
SvaraRaderaTycker du att det känns okej att din sambo är i Oslo, eller saknar du henne när du inte får träffa henne så ofta?
Det känns bra med min nya Seroquel-dos. Jag är lite mer stabil och jag har inte behövt ta lika mycket benzo :)
Min dag har inte varit så bra, jag har varit nedstämd större delen av dagen. Jag har starka självskadeimpulser, jag får se om jag orkar stå emot..
Hur mår du idag?
Kram
Än så länge känns det okej att min sambo är i Oslo, men det kommer bli jobbigt längre fram på sommaren...min mamma är hemskt orolig för mig och hon ringer flera ggr om dagen och kollar vad jag gör, och jag vet att hon gör det för att vara omtänksam men det är lite irriterande också. Ibland känner jag mig ensam, men jag har flera borderlinepolare som jag kan vara med, men då blir det oftast alkohol och benzo inblandat och sen leder det till självskador... Men jag älskar dagarna som jag får spendera med min bästa vän, men hon har ett heltidsjobb + 2 barn så det är inte så himla ofta som vi kan ses, och jag saknar henne enormt när jag inte får träffa henne...
SvaraRaderaDenna dagen har varit ganska jobbig, jag känner mig ensam...sitter på nätet och läser bloggar som jag inte borde läsa, jag blir så lätt triggad och det är inte långt kvar innan rakbladet kommer fram...tragisk som man är. Hoppas din dag är bättre än min. Bra att din seroquel-dos känns bra. Mega-bamse kram till dig!! Du är bra.
Jag känner igen mig. Min mamma är också extremt orolig för mig, vi brukade prata i telefon varje dag, men nu pratar vi inte lika ofta längre (vilket är bra för oss båda).
SvaraRaderaTråkigt att du inte kan spendera så mycket tid med din bästa vän! Det verkar som om hon får dig att må bättre.
Det är också tråkigt att du känner dig ensam. Snart kommer jag att börja vara inne på msn igen, kanske kan jag få dig att känna dig lite mindre ensam. Vem vet?
Min gårdag var inte särklit bra, jag lyckades inte stå emot impulserna.
Ta hand om dig!
Kramar <3
Det skulle vara jättekul om vi kunde prata på msn och lära känna varandra lite bättre. Jag gillar att prata med dig på det här sättet, så det skulle vara jättekul att prata lite mer med dig på msn, det är ju mycket lättare och går mycket snabbare. Har din dag idag varit ok?? Min har vairt sådär, jag har varit på akuten och fått en ny medicin mot kramp i kroppen...spasmofen, har du hört talas om det?
SvaraRaderaJag tänker på dig, du är stark.
Jag gillar att prata med dig också! :)
SvaraRaderaMin dag har varit både bra och dålig, jag firade min lillebrors student. Jag kommer inte att träffa honom på ett tag, så jag har svår separationsångest..
Nej, jag har inte hört talas om medicinen. Fungerar den bra?
Kram <3
Kul med studentfirande :) men jobbigt med separationsångest, det är en av de värsta känslorna tycker jag. Hoppas du lyckades hålla dig ifrån impulserna.
SvaraRaderaJag har ännu inte testat den nya medicinen, tänkte göra det när det är riktigt illa med kramper och så...den skall tydligen vara väldigt stark, det är morfin i den. Hur är din dag idag??
skickar styrkekramar
Jag lyckades faktiskt hålla mig ifrån impulserna. Men det var nära att jag föll dit. Jag ringde min DBT-terapeut och hon gav mig lite råd och stöd.
SvaraRaderaOj, det låter som en väldigt stark medicin. Har du ofta kramper? Får du kramper i samband med ångest?
Min dag är ganska bra, men jag har nyligen varit magsjuk, så jag känner mig trött och svag. Jag har även ångest eftersom jag ska umgås med min familj i helgen, just nu hade jag helst velat vara hemma och ta det lugnt.
Hur har din dag varit?
Styrkekramar tillbaka! <3
Starkt gjort av dig att du ringde din terapeut!!! Verkligen superbra gjort. Är hon bra?
SvaraRaderaJag får inte ofta kramper, men det händer och då skall tydligen den här medicinen vara den bästa så jag hoppas den kommer att hjälpa när det väl gäller.
Usch, idag har varit en mörk dag med svarta tankar av ångest...jag har velat göra massa dumma saker men faktiskt hållit mig ifrån allting, försökt tänka på färdigheter och fokuserat på annat. Även fast jag nu inte längre har någon terapeut jag kan ringa till så har jag iaf mina färdigheter jag kan ta till.
Du är verkligen stark tjejen, jag beundrar dig..
Ja, min terapeut är bra. Men jag tror att jag idealiserar henne för tillfället, jag väntar bara på att jag ska börja hata henne. Var din terapeut bra när du gick i DBT?
SvaraRaderaVad starkt av dig att du lyckades stå emot impulserna, jag beundrar dig också!
Kram på dig!
Hej! Min DBT-terapeut var jättebra som jag hade...jag saknar henne ofta nu faktiskt. Min psykolg som jag har nu är inte alls lika bra. Men jag kanske skall börja i DBT igen i nov-dec och då får jag tillbaka min goa terapet igen.
SvaraRaderaDe senaste dagarna nu har varit helt föjävliga, jag har skurit mig massor och sytt på 5 olika ställen...jag har haft massa självmordstankar och inte vetat vart jag skall göra av mig själv alls. Idag har jag bara velat dö hela dagen...usch, alla demoner bara hänger över mig nu och jag har svårt att tänka nåt annat än svarta tankar. KAOS I HELA HUVUDET....hatar detta!!! Som tur var så var jag hos min privatläkare idag och han gav mig starka sobril så jag har så jag klarar mig ett tag. Hoppas din dag har varit bättre än min gumman. Jag tänker på dig!
Vad tråkigt att din nya terapeut inte är lika bra som din DBT-terapeut! :(
SvaraRaderaHur många gånger i veckan går du i terapi nu?
Usch vad hemskt att du har mått/mår så dåligt! Självskadar du mer nu när din sambo är bortrest?
Jag vet hur det känns när det blir total kaos, allt snurrar runt och man kan inte få ordning på sina tankar. Ibland känns det nästan som det är någon annan som styr..
Gårdagen var mindre bra, jag gjorde ett par saker som jag inte borde ha gjort, men jag lyckades låta bli att överdosera alltför mycket. Idag är det bättre..
Jag tänker på dig också! Ta hand om dig!
Jag går i terapi nu varannan vecka bara, håller på att trappa ned på terapin nu.
SvaraRaderaIdag har min dag varit en total dag av katastrof, men inte alls på samma sätt som igår. Jag var hos min riktiga psykiater imorse, som jobbar inom SU. Och jag sa till honom att jag inte vill vara kvar hos honom för vi har ingen som helst personkemi, men han tog mig inte på allvar. Och jag blev förbannad och gick därifrån direkt till min privatläkare och sa att jag vill endast ha honom som min läkare, då ringde han till dosapoteket (jag har apodos) och sa att han tar över all medicinering för mig nu. Så nu har jag bara honom som min läkare och nu har jag äntligen blivit av med min psykiater från SU!! Helt galet, men nu har jag en privatläkare och jag är så himla glad för han är såå himla bra och han tar verkligen mig på allvar!!!
Hur är din dag gumman? Jag hoppas din dag har varit bra och att solen har skinit på dig.
stoooooor kram
Vad bra att du äntligen har blivit av med din idiot-läkare! Hoppas att det blir bättre med privatläkaren!
SvaraRaderaJo, solen skiner och min dag är ganska okej.
Jag brukar må dåligt vid stor-helger (som t.ex. midsommar), så självskadeimpulserna finns här hela tiden. Jag vet att jag borde sätta mig ner och göra en kedjeanalys men jag orkar helt enkelt inte.
Ska du göra något trevligt på midsommar?
Kramar <3
Jag har läst din blogg nu och sett att du haft massa impulser och att du även skadat dig...du mår inte bra nu förstår jag..*skickar en kram*
SvaraRaderaJag skadade mig också idag, men faktiskt mest av tristess, låter kanske helt sjukt, men jag satt på balkongen och tog bort mina stygn ifrån min arm och mitt ben, och sen fick jag en impuls att jag ville liksom skada mig så jag gjorde det...men det var mest för att jag var rastlös och inte för att jag hade så kraftig ångest. Jag är väl för sjuk för mig själv ibland.
Hur har din midsommar varit? Min har faktiskt varit riktigt bra, haft lite midsommarluncher här och där och mått faktiskt helt ok. Druckit en del, men inte haft så starka impulser och hållt mig från att skada mig - fram tills idag då.
Skickar en meeeeeeeegakram, hoppas din vecka blir bra i skolan nu. Eller har du sommarlov förresten?
Tack för kramen! :)
SvaraRaderaJa, det har varit lite jobbigt på sistonde.
Jag förstår precis känslan man får när man vill skada sig av tristess. Ibland är det så för mig också, att jag skadar mig för att jag inte har något annat att göra just då.
Jag och min terapeut pratade förra veckan om att skärandet har blivit "allt" för mig. Jag använder det som tröst, underhållning, ångestdämpare, självbestraffning, etc.
Det är inte lätt att göra sig av med något som betyder så mycket för en.
Vad bra att du hade en bra midsommar! Min midsommar var ganska okej till jag fick självskadeimpulser och bestämde mig för att självskada.
Brukar du dricka i sällskap med andra eller brukar du dricka när du är själv också?
Ja, jag har sommarlov nu.
Kramar tillbaka!