Idag åkte jag och mina föräldrar och hälsade på Johan (min bror) på Öland. Han har nyligen börjat jobba där som kock på en campingplats. Personalen på campingplatsen bor två och två (men Johan har inte fått någon rumskamrat än) i minimala campingstugor med två sängar, ett kylskåp och två små spisplattor. Campingplatsen låg precis vid havet, och det var väldigt vackert där (och synnerligen folktomt). Men när campingplatsen fylls av människor kan jag tänka mig att det kan bli väldigt trångt där.
Restaurangen Johan jobbar på serverar mat som är enkel att göra, så det är inte en särskilt stor utmaning för honom. Men har lär sig iaf att hatera stress, eftersom det brukar vara mycket folk i restaurangen.
Det var roligt att se hur Johan bor, och när vi hade tittat på hans stuga så gick vi på restaurang för att fira min stundande födelsedag. Det var trevligt.
Jag känner att min ångest har lättat lite grand, jag är nog på väg upp från mörkret. Jag hoppas att jag inte förvinner ner i det svarta hålet igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar