måndag 17 augusti 2009

Inför den stora återföreningen!

Imorgon ska jag träffa Åsa, som precis har kommit tillbaka från sin semester! :D
Det känns så otroligt bra att hon är tillbaka och att hon kommer att ha telefon-jour igen! När hon finns där för att hjälpa mig att bli frisk blir allt så mycket lättare.

Mina känslor sliter fortfarande i mig som om jag vore en trasdocka. Ibland är ångesten total, och ibland känner jag mig jätteglad och positiv. Ingen känsla varar särkilt länge, och allt jag känner är väldigt intensivt.

3 kommentarer:

  1. Yay! :D
    Hoppas bara att känslorna lugnar ner sig snart.
    Kramar <3

    SvaraRadera
  2. "När hon finns där för att hjälpa mig att bli frisk blir allt så mycket lättare."
    Det är precis så där jag känner att om någon finns där för att hjälpa mig må bättre så blir allt så mycket lättare. Tragiskt då att jag har en terapeut som inte ens fattar det utan som bara skyller allt på mig och lägger allt ansvar på mig.
    Skönt ändå att din är tillbaka (antar att hon är terapeut eller nåt sånt?)
    Jag har gjort besök på psykakuten idag. Tänk vad det kan lyfta upp en hel människa att bara bli lyssnad på och förstådd. Har känt mig nära döden i flera dagar och idag efter jag träffat den läkaren så känenr jag mig så mycket LÅNGT IFRÅN döden. Bara ler inombords när jag tänker på det lilla han gjorde för mig men som var helt avgörande för hela mitt mående. Och dom pratar om dyra resurser? Pfff, jag hade gärna väntat hela kvällen bara för att få det stödet :)
    Kram

    SvaraRadera
  3. Tack! :)

    Många kramar till er båda! <3

    SvaraRadera