Hopp och sällskap

Jag mår riktigt dåligt idag, men gårdagen var trevlig på många sätt.

Gårdagen inleddes med individualterapi, och för en gångs skull var Åsa positiv och gav mig en massa beröm och vänliga ord. Hon tycker att jag är på väg åt rätt håll igen. Jag börjar lära mig att använda färdigheter istället för destruktivitet när jag har svår ångest. Det kändes riktigt bra att höra Åsa berömma mina ansträngningar! :D

När jag hade varit hos Åsa åt jag lunch med en f.d. klasskamrat från gymnasiet. Jag var nervös, men vi hade verkligen jättetrevligt! Samtalet flöt på av sig själv.

Jag försöker fokusera på allt roligt som hände igår, men så fort jag känner mig glad hoppar mina negativa tankar fram för att döda glädjen innan den sprider sig. Det är svårt att tänka positivt när man känner sig värdelös.