tisdag 6 oktober 2009

Samtal med en tegelvägg

Idag var jag på individual-DBT, och jag lyckades såklart inte prata ut med Åsa.

Jag försöker verkligen kommunicera med henne, men det känns som att jag pratar med en tegelvägg. Vad jag än säger lyckas hon trycka in det i borderline-mallen, sedan säger hon till mig att använda stå-ut färdigheter när jag upplever märkliga saker. Problemet med mig och stå-ut-färdigheter är att en färdighet t.ex. kan fungera idag, men inte imorgon. Jag är så ojämn i mitt humör att jag aldrig vet hur jag kommer att må om en halvtimme. Samma färdighet som tidigare har räddat mig kan sänka mig några dagar senare. Hur ska jag kunna stå ut när det inte finns något inom mig som är stabilt och varaktigt?

7 kommentarer:

  1. Du kan inte bli utredd av någon? Jag vet att man inte får gå hos en psykolog under tiden man går i behandling (eller jag får inte ha det iaf) men nog borde väl Åsa lyssna på dig om du faktiskt har det på papper, att du har andra problem utöver din borderlineproblematik (om det nu skulle visa sig)?
    Får jag förstår inte hennes problem! Man är inte bara borderline, bara för att man har borderline. Jag förstår inte vad det är hon inte förstår!

    Och jag minns att när jag började DBT så berättade jag att jag hade slutat hos min psykolog för att jag tyckte han var dum i huvudet, och då sa de att här (på DBT:n) bytte man inte terapeut utan man skulle lösa problemet tillsammans om man inte var överens om något.
    Tyvärr tycker inte jag Åsa verkar särskilt sympatisk just nu, utan hon kör sitt eget race...

    Ta hand om dig <3

    SvaraRadera
  2. I och med att jag har blivit utredd i vintras så tror jag inte att de är särskilt pigga på att göra en ny utredning för att se om jag har någon annan sorts problematik. Jag funderar på att ringa min läkare och be om att bli utredd för PTSD, men Åsa tycker att det är onödigt.

    Nej, jag förstår inte heller vad hennes problem är. Hon är lite väl besatt av att borderline-personer inte är något annat än just borderline-personer.

    Du får också ta hand om dig! <3

    SvaraRadera
  3. Det tycks mig ganska ofta så att borderline-behandlare inte ser något annat än borderline hos sina patienter. Det är sorgligt. Inte bara för att borderlinesymtomen kan variera, utan även för att en har en egen personlighet. Kanske du borde (om du orkar) ta upp just detta med Åsa, och säga att det känns som om du reduceras till bara ett borderline-fall?

    SvaraRadera
  4. Jo, det är verkligen sorgligt. Det är ju ofta så att individer inte endast har borderline-problematik.

    Jag ska försöka prata med Åsa om hur jag känner, men hon får mig ofta att känna mig "löjlig" när jag berättar om hallucinationer, och "personlighets-byten", etc.
    Jag är väldigt känslig för kritik, så det blir lätt att jag tystnar när Åsa talar "över" mig. Men jag vet att jag absolut borde prata ut med henne, jag ska göra ett försök.

    SvaraRadera
  5. Det gäller väl att hitta sin egen grej. Det är otroligt svårt, men de färdigheter du testat nu kanske är för få/funktionslösa. Kämpa för att hitta det som får dig att stå ut, om så bara vissa dagar. Använd de färdigheterna istället och skit i vad psykologen säger att du ska använda. Så länge det inte är nåt som skadar dig så är det en bra färdighet! Och funkar inte det som funkade igår- testa nästa färdighet.

    Sen är det väldigt trist att de associerar allt man säger till borderline. Visst, mycket har att göra med det och de tär ju borderline man behandlas för i DBT:n, men det finns annan problematik och jag tycker att också den ska tas på allvar utan att genast relateras till nåt borderline-aktigt som kan lösas med en färdighet.

    Du kanske skulle behöva gå i vanliga samtal också, hos en psykolog som inte är inriktad på borderline & DBT?

    SvaraRadera
  6. det är sorgligt att det ska vara så. kan du inte försöka skriva ett brev till henne där du ärligt skriver vad du tycker..ett förslag bara.. tänkte när du känner att du inte får pratat ut riktigt.

    kram, finaste! <3

    SvaraRadera
  7. Candy: Jo visst känns det oerhört jobbigt när ens färdigheter inte fungerar. Tyvärr blir det lätt att jag tar till annat (t.ex. hetsätande) när jag inte skär mig.

    Ibland önskar jag att Åsa kunde se mig som en individ istället för ett BPD-projekt, men jag kanske får ge upp det hoppet.

    Jag får inte lov att gå i annan behandling så länge jag går i DBT, men jag har funderat på att gå i en annan typ av terapi när jag är klar med DBT.

    Nathalie: Det är en bra idé...

    Massa kramar till er båda! <3

    SvaraRadera