Som bekant är det inte alltför ofta som jag är starkare än mina starkaste självskadeimpulser; men gårdagen var ett undantag.
Större delen av gårdagen kan klassas som ett slags töcken i vilket jag nästan enbart kunde tänka på självskador. Jag fick kämpa febrilt mot impulserna, och jag vann. Jag skadade mig inte igår, trots att jag verkligen verkligen ville göra det. Jag tog en minut i taget, och till slut hade hela dagen passerat.
Tydligen finns det tillfällen då jag kan vinna den kamp som jag alltför ofta förlorar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du är nog starkare än du tror! Hejja! :)
SvaraRaderaså sjukt härligt och inspirerande att läsa! du har så mycket kraft inom dig! verkligen ett steg i rätt riktning. vi har lång väg kvar, med doftljus, slime, spikmattor och annat ;) men vi är på bra väg :) glöm inte att andas vännen! :) ses på onsdag, ha det bäst!
SvaraRaderapuffan: Jo, jag har blivit starkare. Det är väldigt svårt för mig att låta bli att självskada, men ibland kan jag uppenbarligen klara det.. :)
SvaraRaderaAnSo: Tack! :)
Jo, trots att DBT:n redan har lärt mig mycket så har jag mycket kvar att lära mig.
Vi ses på onsdag! :)
Många kramar till er båda! <3