Dagen började ganska hyfsat, jag var och fixade min naglar. Eftersom jag tar så mycket medicin brukar naglarna inte hålla så bra, så min nagel-människa gör en gratis mini-påfyllning efter det att fjorton dagar har gått sen jag gjorde en ordentlig påfyllning. Det tar en timme, så det är verkligen snällt av henne att hon gör det gratis.
Jag tycker om henne eftersom hon inte dömer. Hon såg min arm, men stirrade inte. Hon ställde några frågor och berättade att hennes dotter hade självskadat och att dottern skulle ta bort sina ärr med laser. Jag tycker om människor som är förstående.
Det var otroligt mycket folk ute, vilket gjorde att jag kände mig tom och ensam. Jag blir ofta väldigt nedstämd kring den första maj.
Självskadeimpulserna finns hela tiden i mitt medvetande, men jag försöker trycka undan dem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar