Det finns en person som med all säkerhet tycker illa om mig för tillfället, eller kanske är personen bara irriterad på mig, vad vet jag? Känslorna spinner runt som en orkan inne i mig och jag tar på mig skulden för det som har hänt, jag vet att jag gjorde fel. Det finns inte särskilt mycket jag kan göra för att personen ska börja tycka om mig igen, jag måste vänta tills denna tycker att det känns okej att prata med mig igen.
Förnuftet säger till mig att personen inte hatar mig, de flesta hatar inte någon utan anledning, men jag är så rädd för att personen är undantaget som bekräftar regeln, att personen hatar mig utan skäl, vilket gör att jag inte kan "rätta till" mina fel. Jag är inte särskilt lätt att tycka om, så jag klandrar inte personen för dennas potentiella hatkänslor, den enda jag klandrar är mig själv. Jag var tillräckligt vidrig för att personen skulle vilja ta avstånd från mig.
Känslorna viskar paranoida ord i mina öron och övertygar mig om att jag har förstört allt och att personen aldrig någonsin kommer att tycka om mig igen. Jag vet inte vad jag ska lita på; förnuftet eller känslan?
måndag 6 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)


Jag är väldigt säker på att den här personen kommer att vilja prata med dig igen och att det mesta utspelar sig i ditt huvud... Dock vet jag hur svårt det är att ta åt sig sådant.
SvaraRaderaTa hand om dig sötnos. <3
Jo, man kan ju alltid hoppas.
SvaraRaderaDu får ta hand om dig också! <3